!

Jag är skitsur

I wanna tell you how I feel

Är så trött, jag orkar inte fortsätta om det nu ska vara så här hela tiden. Är jätteledsen och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Har ingen gnista och känner mig otaggad på allt. Jag skulle önska att någon ville vara med mig eller hitta på något kul, för att vilja vara med mig, alltså jag vill inte få det att låta som om jag vill ha uppmärksamhet eller någon slags bekräftelse. Men jag vill ha kul. Och det har jag inte nu.
 


Do you feel the same?


Right here

 

Tänker skriva av mig lite innan Idol börjar igen.
Just nu känner jag att det är väldigt viktigt att leva i nuet, för just här och nu mår jag bra och jag är glad att jag får vara här hemma hos min syster. En till positiv sak är att människor runt omkring mig har visat ett sådant engagemang, jag kunde inte ens ana om att dom människorna som jag pratar med nu skulle veta om det här problemet. Folk som jag egentligen inte trott att jag skulle prata med har gett ett otroligt stöd och verkligen en hjälpande hand.
Det är otroligt skönt att känna att jag har ett "ställe" att kunna komma hem till, utan att känna den där oron och ångesten om att inte veta vad som sker innanför dörren. Jag har folk som ringer mig och frågar hur jag mår och erbjudanden om att man är välkommen dit om det är något. Hela grejen är så himla skön för mig faktiskt, att folk orkar ringa en, att dom orkar fråga hur det är med en och kan erbjuda en själv att få komma till dem "när som helst". Då kan jag känna att man kanske inte alls alltid är till besvär? Och det kan då få mig att tänka om. Jag som oftast tänker att jag är just det, -till besvär, en belastning eller helt enkelt inte har något positivt att komma med, det är sådana tankar som jag får när jag vänder mig till någon för tröst.
Men nu, när folk söker sig till mig på egen hand för att fråga och prata om det problemet jag har får mig då som sagt att känna att jag kanske inte alls är så hopplös? Jag uppskattar i alla fall alla som orkar och bryr sig. Även om ni inte skulle bry er om mig så vet jag att jag inte skulle skita i allt, jag känner mig själv och jag vet att jag inte är så klen och jag skulle inte alls ge upp så enkelt. Men utan alla ni som brytt er, skulle jag inte ha kommit så långt som jag gjort. Jag har fått en otrolig hjälp och massor av tips, hopp. Men som sagt, jag skulle aldrig ge upp, livet är för kort och jag gillar det för mycket för att göra det.

Vi har ju hemligheter i den här familjen.

 

Har hittat en bok som jag tycker verka passa bra in på mitt liv. Jag ska ta och leta upp den och köpa mig den. Författaren själv har upplevt handlingen så det är inte bara en påhittad berättelse. Hittade tipset om boken i DN och i artikeln som jag läste kände jag igen mig i det mesta, lite fascinerande.
 
 

Never give up

Måndag igen, det som jag hållit på med i helgen är att jag jobbat på den nya invigningen i Nynäshamn. Den nya vägen 73 var färdigbyggd och jag var där som vakt, dels till E.M.D. Sedan var jag hos Karin och sov där, på söndag åkte jag hem till Lisen. Nu skolan och jag vet inte vad som händer i veckan, på lördag ska jag med och kolla på Tessan när hon ska tatuera sig på salongen. Ska bli kul! Jag är så sugen och har en del ideér på att göra en egen.

Klassen sitter nu och väntar på läraren som skulle varit här 20 över 11 och a, klockan har redan varit det och han är inte här. Segt, ska nog kolla lite religion nu inför provet imorgon.

 

/Adjö en sorgsen Rebecca.


Disappeared

Jag vill bort, bort, inte se, inte höra, inte veta, inte finnas, vill inte tänka och inte bry mig.
 


Min dag

Skitseg dag idag. Blörjar 08:30 med religion som är i 3 timmar, lunch efter det, håltimme skitlänge och sedan en mentorstimme som bara vara i max 30 min. Vill bara hem men det är så jobbigt att behöva åka tillbaka till skolan för de där 30 minuterna.
 
Efter skolan ska jag till min psykolog. På kvällen ska jag möta min syster i Högdalen vid 23 tiden. Ska flytta in till henne nu för ett tag. Jag hoppas det blir bra.
 
Nu är jag ashungrig.

 

Can yoo here me?

ledsen men ändå lättad.
Aha, nu ska jag "flytta hemmifrån", så mycket kaos hemma och jag kan inte bo där. Ska bli skönt, och det är speciellt skön att flytta bort till någon.
Ska bo nu hos min storesyster i Högdalen.
Nu är det skolan och jag ska kämpa.
 
...

Nej

 

Allt är så galet, galet, galet. Fan mamma vad gör du komigen. Du vill inte det här, vi vill inte det här, mamma försök. Jag orkar inte. Vill flytta, ska se om jag kan få en egen lägenhet. Jag orkar inte ha fasad och jag orkar inte ha allt hemligt. Det är inte mitt fel, jag ska inte skämmas. Men oftast gör jag det. Men jag ska inte, jag vet det. Vill bort, för allt som skett är oförlåtligt, jag kan inte acceptera för mycket. När är det slut, när blir det bra.
Mamma snälla.

Ångest.

Ångest, ångest och ångest.
Tiden går så sakta och jag vill bara sysselsätta mig så jag inte kan tänka på det, eller höra det.
Kom hem idag, satte mig och skrev 5 sidor om miljön inom ämnet Naturkunskap. Sen när jag blev klar med det hade jag inget annat att göra. Fyfan har ångest vart ska jag ta vägen? :(



You don't know me, you don't even care.

...
Min dag, vakna, upp, laga mat, bilresa, hem, Emil, ledsamhet och fotboll.
Jag har sån ångest just nu, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Alltså varför just hos mig, vill få en önskan av någon som kan slå in vad som helst. Att få ro skulle vara så skönt, fokusera på mig själv, och sorgen som jag bär är för att  jag älskar dig så mycket. Om jag inte hade gjort det skulle jag ju inte brytt mig ett dugg, jag vill ju att du ska må bra. Jag kan säga att jag skiter i allt men egentligen bryr jag mig så mycket om det/dig. Även om jag kan göra så att jag mår helt bra vet jag inte om jag kan släppa det. Eller kan jag egentligen göra det om det inte löser sig med dig? Fyfan säger jag bara, jag gör vad som helst, vill ha det fint och bra.
Nu har jag sån huvudvärk att det känns som om blodet pulserar ut ur mina öron och att pannan dunkar ut 1dm för varje slag. Vill sova och inte vakna upp, eller bara om det var till något bra. Den dagen hoppas jag kommer annars undrar jag om allt är värt? Jag har det svårt att föreställa mig att jag skulle kunna leva ett bra liv utan dig, du är liksom orsaken till mig. Men man kanske kan det, jag hoppas att saker och ting löser sig någorlunda.
Nu vill jag bara bort. Men jag hatar att vara själv, något som har förändrtas hos mig märker jag. Ogillar ensamheten.
God natt.

Onsdag

 
Är just nu i skolan, min dag igår eller kanske rättare sagt min kväll igår var hemsk.
 

Every day


I feel so lost.
Gah, jag vill att det ske bli torsdag nu, nu, nu!!!
Och jag vill att det ska ringa på mobilen nu!!!!
Och att det ska bli oktober. Bara om det blir en bra oktober.

'

Är så jävla trött på allt.

Walkin on sunshine

Känner mig så less. Vill bara ha kraft att träna, ge mig ut på en runda, det är 20 min av mitt liv. Orkar inte fyfan vad slö. 
Sitter inne och gömmer mig i stället. Sug

Sådär


Okej jag är nog i en svacka nu. Är så glad att psykologtiden äntligen närmat sig. Så här dåligt har jag inte mått på länge och jag känner verkligen hur jobbigt och negativt det påverkar alla runt om kring. Men det är så jävla jobbigt att hålla en fasad hela tiden. Hoppas att det blir bra nu när jag ska börja gå hos dom på Ersta också. Och med allt, att jag inte tar ut alla svar i förskott och alltid tänker det värsta. Att alltid gå runt orolig, på sin vakt, undra, kontrollera när jag ändå har det man kan ha. Jag vill få ro nu och hitta ett nytt tänkesätt, att kunna fokusera på mig och känna att jag har ett eget liv som jag ska tänka på. Inte kontrollera andras. Hoppas att Ersta kan ge mig tips om hur jag ska tänka i olika situationer och hur man ska reagera. Jag vet inte alls hur jag ska orka skolan, jag går imorgon sen får jag se hur det blir, jag bor ju så pass nära så jag kan tänka mig att jag smiter hem en del gånger. Hem.
Jag måste bara skriva att jag är så glad för alla mina vänner som jag kan prata med Melina, Sandra, Karin, Emil och Frej att ni orkar lyssna. Ni är verkligen underbara, guldvärda. Utan er skulle jag nog legat kvar i sängen ett antal dagar. Och jag hoppas att ni känner att jag finns här för er när ni behöver det. Att hjälpa er är det minsta jag kan göra efter allt.
Men nu när skolan börjat och jag ska på mina olika besök hoppas jag att det gör det gott. Rutiner kanske är bra för mig nu så att jag inte bara går och väntar på att tiden ska rulla, så jag inte hinner tänka så mycket. Är väldigt trött, var uppe tidigt imorse, kanske ska chilla ner lite.
Men nu har jag skrivit av mig och det är dels därför jag har en blogg, för att skriva, men det finns ju självklart gränser på vad man kan skriva om, men det väljer jag själv.

23-08-09


När ska jag få ro med mig själv, jag börjar tröttna nu, hoppas det här hjälper mig nu för så som jag mår nu kommer jag inte komma långt med.

.

Tryin' to fall asleep 
But my mind's awake 
Cause all the things you do
Surround inside my head 
I have never known home 
Until we fell in love 
Without your easy touch 
I don't know where I belong 

Rubriken


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0