Sådär
Okej jag är nog i en svacka nu. Är så glad att psykologtiden äntligen närmat sig. Så här dåligt har jag inte mått på länge och jag känner verkligen hur jobbigt och negativt det påverkar alla runt om kring. Men det är så jävla jobbigt att hålla en fasad hela tiden. Hoppas att det blir bra nu när jag ska börja gå hos dom på Ersta också. Och med allt, att jag inte tar ut alla svar i förskott och alltid tänker det värsta. Att alltid gå runt orolig, på sin vakt, undra, kontrollera när jag ändå har det man kan ha. Jag vill få ro nu och hitta ett nytt tänkesätt, att kunna fokusera på mig och känna att jag har ett eget liv som jag ska tänka på. Inte kontrollera andras. Hoppas att Ersta kan ge mig tips om hur jag ska tänka i olika situationer och hur man ska reagera. Jag vet inte alls hur jag ska orka skolan, jag går imorgon sen får jag se hur det blir, jag bor ju så pass nära så jag kan tänka mig att jag smiter hem en del gånger. Hem.
Jag måste bara skriva att jag är så glad för alla mina vänner som jag kan prata med Melina, Sandra, Karin, Emil och Frej att ni orkar lyssna. Ni är verkligen underbara, guldvärda. Utan er skulle jag nog legat kvar i sängen ett antal dagar. Och jag hoppas att ni känner att jag finns här för er när ni behöver det. Att hjälpa er är det minsta jag kan göra efter allt.
Men nu när skolan börjat och jag ska på mina olika besök hoppas jag att det gör det gott. Rutiner kanske är bra för mig nu så att jag inte bara går och väntar på att tiden ska rulla, så jag inte hinner tänka så mycket. Är väldigt trött, var uppe tidigt imorse, kanske ska chilla ner lite.
Men nu har jag skrivit av mig och det är dels därför jag har en blogg, för att skriva, men det finns ju självklart gränser på vad man kan skriva om, men det väljer jag själv.
Kommentarer
Postat av: Karin
Det blir bättre, jag lovar. Älskar dig!!
Postat av: sandra
ställer alltid upp för min bror, det vet du. älskar dig.
Postat av: Melina
älskar dig!
Trackback
