Nej

 

Allt är så galet, galet, galet. Fan mamma vad gör du komigen. Du vill inte det här, vi vill inte det här, mamma försök. Jag orkar inte. Vill flytta, ska se om jag kan få en egen lägenhet. Jag orkar inte ha fasad och jag orkar inte ha allt hemligt. Det är inte mitt fel, jag ska inte skämmas. Men oftast gör jag det. Men jag ska inte, jag vet det. Vill bort, för allt som skett är oförlåtligt, jag kan inte acceptera för mycket. När är det slut, när blir det bra.
Mamma snälla.
Trackback
RSS 2.0