Hurt hurt
Klockan är mycket.
Haft en sådan jobbig dag. Gråtit, skrikit, besyddat, hållt masken och polisen.
Jag trodde att sista dagen på året skulle bli sista dagen i mitt liv. Men man går vidare. Även fast inte någon dött så svider det så jävla hårt i hjärtat att få se allt. Du är sjuk, psykisk sjuk och behöver hjälp.
Jag fick ett glatt nyår, men är nu hemma. Ska sova och försöka andas. Tänka på annat. Min oro, den går runt, så jävla mycket i min mage. Varför gör inte människor mer för att hjälpa? Vanliga friska människor, varför? Folk är så rädda att ta till sig och det finns ju massor av förklaringar till varför man inte "kan" och "ska" hjälpa. Om inte det blir nu som vi kommit överens om, då. Då jävlar. Då skiter jag i allt.
Gott nytt år och sov gott!
Trackback
